sommarläsning, del 1

Innan sommaren började uttalade jag en önskan om att bara läsa böcker utgivna innan år 2000. Man blir ju tillsut lite korkad av att läsa för mycket nyutgiven litteratur. Vi får se hur det går med mitt projekt. Korkad blir jag säkert ändå. 

Små dygder – Natalia Ginzburg

Detta är en essäsamling av Natalia Ginzburg, samma författare som skrev Familjelexikon som var rätt omtalad för ett par år sedan. Texterna handlar om olika saker, men precis som i Familjelexikon så står erfarenheten av krig och att leva i exil i centrum. Språket och gestaltningen i dessa texter är av världsklass, helt enastående.

För dig som är intresserad av ämnet exil rekomenderas också: Europa – Maxim Griegov och Den stora Skrivboken – Agot Kristof. 

Jag hittade också nyligen en bok av Kristofer Leandoer som heter Längta hem, längta bort som handlar om hur erfarenheten exil behandlas i litteraturen. Den blev jag sugen på att läsa. 

Jag önskar mitt hem aska – Daria Serenko

Den här boken handlar om när aktivisten Daria satt i fängelse i femton dagar. Dagen hon blir arresterad sitter hon och signerar sin senaste bok som just kommit ut (Flickor och institutioner – vill läsa). Daria och jag är lika gamla och jag känner igen mig så i hennes tankar. Hon är bortskämd och blasé, rolig och smart. En äkta cool-girl helt enkelt, som bara råkar hamna i ett ryskt fängelse i knappt två veckor. 

Det känns som att hon berättar om hur det hade känts för mig att vara med om samma sak. Om jag bott i Moskva i stället för i Malmö, om jag hade jag skrivit om krig istället för om kärlek? Till skillnad från Daria är det ingeting som hindrar mig från att skriva om kriget. Och ändå, så gör jag inte det. Det enda som hindrar mig är kanske då, att jag till skillnad från Daria, inte vet något om kriget. Jag är innerligt tacksam för att hon och andra berättar.

Den förlorade trädgården – Giorgio Bassani

Detta är en historia om olycklig kärlek som utspelar sig i hemma hos en judisk familj under åren 1939 – 1943. Redan i början av boken får man veta att det kommer att sluta med att Micol, flickan som jaget är kär i, och hennes familj kommer att avrättas i nazisternas koncentrationsläger. Deras olyckliga, men samtidigt helt vanliga, kärlek berättas mot denna fond av ofattbar grymhet, som bara försiktigt utspelar sig i bakgrunden. Plötsligt en dag är dom uteslutna ur tennisklubben, så konstigt, har ni hört? Nästa månad får Micol ett lågt betyg på sin avhandling med motiveringen att hon som jude ska vara glad att ens få gå på universitetet, vilket dårskap, vad sysslar dom med?

I förordet (det är mycket sällan jag läser förordet. Om jag gör det så är det alltid efter, och alltid för att helt inte klarar av att skiljas från boken när jag nått sista sidan) nämns två andra böcker, som Bassani var förläggare åt: Doktor Zjivago av Boris Pasternak (jag såg att Maxim Grigoriev, som skrivit ovan nämnda Europa, hade skrivit förord åt denna. Det gjorde mig än mer sugen på att läsa den.) och Leoparden av Guiseppe Tomasi di Lampedusa. I förordet föreslås det att dessa tre skulle vara intressanta att läsa tillsammans. 

Omständigheter – Annie Ernaux

Den här boken handlar om när Annie gjorde en abort. Hon hade precis börjat läsa på universitetet. Det var olagligt med abort. Hon gick till en kvinna  som förde upp en metallsond i hennes underliv i sitt kök. Många dagar senare började hon blöda och en annan flicka på studentkorridoren fick hjälpa henne att klippa navelsträngen till det handflatestora fostret. Sedan spolade dom ner det i toaletten. Annie höll sedan på att blöda ihjäl, jag tolkar det som att moderkakan inte släppte av sig själv. 

Alla vilda – Birgitta Stenberg 

Den här skrev jag jättemycket om medan jag läste. Till exempel här och här. 

Om bara – Vigdis Hjort

Detta är en av Hjorts tidigare romaner, den kom ut år 2001. Den handlar om när kärlek blir till besatthet och är skriven i en ton som får mig att känna mig omringad av mitt alldeles egna, personliga helvete. Jag lyssnade också nyligen på Vigdis sommarprat som handlar om när hon spenderade 30 dagar i fängelset. Jag ville aldrig att det skulle ta slut. Tänk att det finns människor som kan berätta historier för mig.